Funderar... Ida är påväg in till förlossningen nu, de verkar verkligen som att lilla tjejen vill komma ut nu. Tänk om jag kunde ha fått den förlossningen jag ville ha? Tänk om jag skulle kunna säga "jag vet hur det känns" eller "du har i alla fall inte fött barn" eller kunna sträcka på ryggen och säga att "jag har fött barn"... De kan jag inte... Jag har inte haft en förlossning... Jag har blivit opererad, båda gångerna. Jag har inte fått föda mina barn eller inte kunnat. Det saknas mig, jag har gått miste om det, jag har sett fram emot dagen det i 74 veckor, plus 3.... Och nu är det inte säkert att jag någonsin kommer kunna få känna det heller eftersom att min livmodervägg är svagare... Kanske får jag inga fler barn alls, fast jag vill. Jag vill få känna den euforiska lyckan över att ha fött barn, satt ett liv till världen. Lugn, jag vill inte ha fler än på ett tag, en någon gång...